Men det här inlägget är till för att jag måste betona vikten av hur sängen är konstruerad i ett hem där två eller flera delar denna sovplats. Se det här inlägget som en påminnelse. Och se det som tillägnat den vilsna Lisa.
Så här gör vi nämligen INTE. När jag ser Lisas sängAR tänker jag sorgset på dikten om "du barfotabarn i livet".
Så här såg det ut efter att solrosen och jag tvingats tillbringa natt i sån säng:
Förra helgen hände det igen. På ett hotell hade de ställt två smala sängar bredvid varandra med två täcken. Vi lade oss då tätt intill på varsin sida skarven, så nära som möjligt. Vi lade täckena omlott till ett stort.
Det blev som jag förutspådde: inte bra. Vi gled isär och vaknade ensamma, vilsna och ledsna i varsin säng med den otäcka skarven hånskrattande i mitten.
Kontentan?
Alltid en säng. Alltid ett täcke.
6 kommentarer:
Kanske det viktigaste och mest sanna inlägget i bloggen hittills!
åh gud va pretto ni är..
försök sov bredvid en aggresiv hagalen person som sparkas i sömnen och vill ligga på sitt eget täcke ena sekunden och i den andra sekunden vill ha det över sig, för att sedan sparka bort det och så vidare..
Jag håller med föregående talare. Ingen vill dela täcke med mig. Jag är inte vänlig i sömnen. Storleken på sängen har mindre betydelse men jag vill förtydliga att vi inte har någon skarv i vår säng. Numera finns dubbla bäddmadrasser. Och fördelen med två sängbottnar är den om man väger olika mycket. Ont i ryggen eller fanatsiromantik?
och ja ni är pretto!
jag älskar dig lisa!
vredestig är på vår sida!
Jag älskar er också. Så mycket att jag gärna sovit med er alla i en säng med ett täcke!
uäck. jag har viktigare saker för mig nu men förvänta dig ett blogginlägg på jennylinen inom snar framtid som tar upp din förlegade 1800-talssyn på kärlek.
Skicka en kommentar